Empireklänning

Empireklänning
En sådan här klänning kunde Aurora ha haft när hon var på bal på Kråks herrgård. År: 1808.

lördag 19 december 2015

Till dig, som fortfarande läser den här bloggen vill jag önska

EN RIKTIGT GOD JUL!

Vill du fortsätta se vad jag har haft på hjärtat gå då till min nya webbplats:
http://yvonnewaern.se

Där kan du hitta hela boken 'Moln över morgonrodnad' kapitel för kapitel fram till annandag jul.

Välkommen dit!

onsdag 30 september 2015

E-bok!

Nu har 'Den ovälkomna gåvan' tagit slut på förlaget.
Jag bestämde mig då för att göra en e-bok av den.
Den finns nu färdig - men bara hos mig för tillfället.

Är det någon som skulle vilja ha den, så skriv till mig:

yvonne.waern@gmail.com


måndag 31 augusti 2015

Om mina historiska böcker. Hos Löv & Craig

Jag blev inspirerad att skriva något mer allmänt om mitt skrivande.här kommer texten som du också kan hitta på länken nedan:
https://narjagserdig.wordpress.com/gastbloggare/yvonne-waern-2/


Jag har haft ett yrkesliv som engagerat mig. När det tog slut, var då engagemanget slut? Först ja. Sedan hittade jag något annat.
På sommaren kom en kvinna från en fjärran tid till mig. Det var i sommarhuset från 1600-talet hon först pockade på min uppmärksamhet. ’”Vi kvinnor hade det svårt på den tiden”, hörde jag henne säga. ”Inte blev vi myndiga förrän vi blev änkor. Och då var det så dags!”
Två kvinnor som bott i sommarhuset har jag följt som unga, mödrar och änkor. Deras tid som omyndiga och myndiga, gårdsmoror och guvernanter har jag skildrat. Det har blivit fyra böcker om kvinnoliv, från 1720 till 1822. Kärlek och glädje, men mest sorg och bekymmer. Änkenådens hemlighet var ett ”oäkta” barn. Prinsessan i ”Det sägs att en prinsessa”, var ”bara” en kaptensdotter från Pommern. ’Moln över morgonrodnad’ speglade Auroras kamp mot vrede och sorg. ’Den ovälkomna gåvan’ var Marias. Hon både kunde och måste bota djur och människor. Hennes mor Aurora fick kämpa mot fördomar och oförståelse.
Jag är glad över min lidelse. Jag är lycklig över att kunna väva en människas livshistoria ur de trådar som ännu är kvar; i dagböcker, i tingsrättsprotokoll och i kyrkoböcker.
Nästa projekt kommer att bygga på ännu en lidelse: hur hanterar vi vår värld, egentligen? Hur behandlar vi våra medmänniskor? En allegori i vrede över vårt slöseri med de oss givna rikedomarna. Få se vad det blir, hur det går!
Tre ben står mina böcker på: engagemang, historiska fakta och fantasi. Det har gått bra så här långt. Hoppas det kan få fortsätta.




onsdag 19 augusti 2015

Att skriva en historisk roman: Den ovälkomna gåvan

Den här boken är den fjärde i en serie historiska romaner. Därför gav den mig särskilda problem. Jag måste vara konsekvent samtidigt som jag inte fick upprepa mig.

Tidigare hade jag skrivit en hel del om hur man levde på landet på 1700-talet. Hur levde folk? Vad åt människor på landet? Vilka kläder hade de? Fast jag försökt ta reda på det mesta, missade jag en del. I en av de tidigare böckerna hade jag gjort fel på vad det fanns för vägar. Jag hann rätta det i tid. I en annan bok hade jag låtit 1700-talets bönder såga ner träd. Fel! På den tiden högg man träden. Släktforskare är kunniga i historia. Ett bra ställe att träffa vänliga och hjälpsamma människor är: http://aforum.genealogi.se.

För den nya boken bestämde jag mig för att det var nog med historisk efterforskning. Kyrkoböckerna fick räcka. Jag skaffade mig ett halvårs abonnemang på Arkiv Digital. (www.arkivdigital.se) Kan rekommenderas till alla som vill skriva historiska romaner i svensk miljö!

Redan tidigare letade jag i digitala kyrkoböcker. Jag var intresserad av ett särskilt hus. Gårdar är lätta att hitta i de digitaliserade husförhörslängderna, eftersom där oftast finns register i bokstavsordning. Men så besvärligt det är är att läsa husförhörsanteckningarna! Ibland undrar jag varför prästerna skrev så otydligt. Varför de kladdade de så? Var det något de ville dölja? Jag avslöjade en präst. Där han suddat och skrivit över syntes ändå: ’ Dränkt sig med flit’. Det var något att hänga upp en berättelse på!

Eller förresten… Jag ville ju också fortsätta berättelsen om den unga kvinnan,Aurora Ottiliana. Hon som just gift sig. Aurora blev änka för andra gången vid 28 års ålder. Med tre barn!

Hennes bror dog i syfilis. Och en piga i granngården dog i samma sjuka. Detta fick jag reda på ur ’dödboken’. Litet skandaler skadar inte i romaner! Mera skandaler. Aurora Ottilianas yngre syster, Lisa, hade i kyrkoböckerna några olika ’oäkta’ barn. Två gånger gifte hon sig efter barnsbörden. Sexstraffen var obevekliga och sexdriften lika stor som nu. ’Lägersmål’ heter det eller ’lönskaläge’. Båda skyldiga fick betala böter. Om de inte lägrat varann ’under äktenskapslöfte’, förstås.

Men hur var det nu med Maria, dottern som föddes 8 månader efter Auroras makes död? Vem var hennes ’riktige’ far? Vad kunde hon ha fått med sig i livet? En ovälkommen gåva! Nu slog fantasin till. Den röda tråden stod flickan för, Maria med den ovälkomna gåvan. Sedan vävde jag in kapitel med de mer eller mindre pikanta detaljer jag hittat i kyrkoböckerna.

Om jag lyckats balansera fantasi och fakta vet jag inte. Jag vet att människor på den tiden trodde att det fanns personer som hade förmåga att bota. Maria fick inga barn. Jag hoppas att ingen annan släkting blir störd av min tolkning av flickans ’ovälkomna gåva’.

PS Den här bloggen finns också på booqla.




torsdag 6 augusti 2015

Recension hos Bibliotekstjänst

I dag är jag riktigt glad! Elsbeth Hermansson på Bibliotekstjänst (BTJ) har läst min senaste bok 'Den ovälkomna gåvan' och skrivit om den bl.a. så här:

Fjärde boken om Stråle-släkten utspelar sig i tidigt 1800-tal. Miljön är Vättern och väglöst land i Tivedenskogarna med skrämmande vargar, vättar och vittror. Folktro och vidskepelse har stort inflytande i det vardagliga livet. Dottern Maria, med sina röda ögon, har fått gåvan som synsk och att kunna bota värk och skador. Klok-Bella och Klok-Sirkku är hennes läromästare. Många uppsöker Maria ”som kunde göra gott”, att bli kallad häxunge är hon stolt över.  Personskildringen är utmärkt, likaså språket. Romanen rymmer ett stycke svensk historia såsom Gustav IV Adolfs krigshandlingar och bygget av Göta Kanal. Författaren har lyckats ännu en gång!

Publiceras i BTJ-häftet nr 19, 2015

(Jag har markerat de meningar jag gillar mest, och så har jag förkortat litet, enligt BTJ:s regler för publicering)

fredag 31 juli 2015

I Undenäsgården den 22 augusti



Fantasi och fakta del 2
Kåserier kring Undenäsböcker
Ingemar Wikenros och Yvonne Wærn besöker Undenäsgården för föredrag och boksignering
Missa inte det!
Tid: Lördag 22 augusti kl. 17.00
Plats: Undenäsgården, Stora salen
Fika finns att köpa under pausen
VÄLKOMNA!












tisdag 28 juli 2015

Recension av "Den ovälkomna gåvan", skriven av Ronnie Lundin

Den fristående uppföljaren till ”Moln över morgonrodnad” tar vid där den gamla slutar. Vi får fortsätta att följa Aurora i sitt nya äktenskap med officeraren Claes.
En varghund blir barnens bästa vän, inte minst den lilla Marias, som har fått en ovanlig förmåga att läka och hela, förutom att hon verkar förstå djuren.
I skuggan av ofärdstider där Sverige förlorar Finland 1809 och krigen med Napoleon lever myterna och skuggorna i skogarna i människornas sinnen. Marias gåva att läka gör att sjuka människor söker sig till henne medan prästen och andra lärda förfasar sig över Djävulens påverkan på ett litet barn.
En trädocka med en alruna som halsband får Maria av en läkekunnig finsk kvinna. Alrunan förskräcker Aurora som får veta att det är en farlig talisman.
”Den ovälkomna gåvan” är en annan sorts bok än ”Moln över morgonrodnad”, även om det handlar om samma människor. Här har Maria en huvudroll där vi gradvis dras in i en mytisk och mystisk värld där verklighet och fantasi flyter samman.
Om det främst är en historisk roman eller en fantasybok får andra avgöra. De båda genrerna flätas i alla fall samman till en spännande roman som borde passa många.